Packat ned vinterkläderna

Idag gjorde svanparet entré nere i tjärnen, och det kändes som att våren nu är på gång...

Jag har precis packat ned dunjackan ( nästan inte använd alls denna vinter p.g.a. väderleken ), kappan och den korta fuskpälsjackan. Samt tjocka vantar, halsdukar och mössan.

Det är ju nu man skall ha en s.k. "vårjacka", men det har jag ingen så det får duga med antingen fuskskinnjackan eller den stickade ponchon. ( Och "friluftsjackan" förstås som jag alltid har här hemmavid. )


Det här med en enklare vardag ( med färre prylar, inkl. kläder ) har blivit en ren livsstil för mig... ju mera jag sorterat ut, desto mera har jag märkt hur lite jag egentligen behöver. Och nu kan jag återigen se på vintern som varit och upptäcka att jag även denna säsong klarade mig utan två plagg som förut kändes nödvändiga - stövlar och ett par täckbyxor. ( Men plaggen är kvar på min "att-skaffa-lista", för nästa år så kanske... ;-) )

En byxa in - en byxa ut

Det blev tyvärr inte byxmodellen jag visade på tidigare inlägget, för de hade ännu inte nått butikerna och personalen visste inte om eller när de skulle komma in (de visste inte ens om den aktuella reklamkampanjen - illa Fjällräven ;-) )... så jag köpte denna modellen istället som heter Karla.. ( ett namn som jag f.ö. redan har positiva minnen av sedan barndomen, då det var namnet på vår barnvakt där man fick hoppa i sängen :-) ).

Det är benfickor på dessa ( kart-, kniv- och säkerhetsficka ) men okej då, det kan faktiskt vara bra när man är ute i skogen ;-).
Och så gillar jag att de är sydda med förböjda knän ( tycker inte om när byxor får knän ) och rålängd på benen, bara en overlocksöm så att man själv kan fixa kortare längd om man vill ha det ( jag som är "allergisk" mot för korta byxor behåller gärna hela längden ).

Jag tycker att många märkeskläder på senare tid har levererat sämre kvalitet ( men behållit sina höga priser ;-) ), men Fjällräven kan man ( än så länge? ) lita på - välsydda och tåliga plagg som inte går sönder i första taget.

Har invigt dem förstås, och de gamla byxorna ligger nu i soptunnan... :-)

Nu kikar trädgården fram...

... och det första som tittar upp ur snötäcket hemma hos oss upptäckte en vän till mig idag - nämligen detta budskap :-)

Förvaring av slevar, vispar, salladsbestick

Det där med att hänga upp varje pryl i rad på en stång skulle bara se rörigt ut i vårt lilla kök ( dessutom vill jag ha så tyst som möjligt i köket - "klirr" mot kaklet känns som ett onödigt ljud ;-) ).

Så i mitt kök gäller det enkla - ner med alla slevar, vispar och salladsbestick i ett gammalt Höganäs-krus. Då är de samlade på ett ställe, men ändå lättillgängliga vid spisen.


Jag använder helst träredskap i matlagningen - tycker att dessa ger den i särklass bästa känslan, men som synes har vi också metall. Den enda detaljen i silikon här är dock änden på slickepotten.
Något annat som inte är välkommet i krukan ( förutom plast ) är vassa grejer - det går utmärkt att vända maten med trätänger och servera sallad utan spetsiga XL-gafflar :-).

Feng Shui föreläsningar, kurser m.m.

På Svenska Feng Shui-förbundets sida kan Du hitta öppna föreläsningar för allmänheten eller utbildningar för både konsulter och stödmedlemmar i förbundet ( kostar 160:-/år, ansöker gör Du via det nedladdningsbara formuläret ).

På sidan finns också litteratur som är utgiven av anslutna medlemmar, liksom bloggar.

Och söker Du en Feng Shui-konsult nära Dig så hittar Du alla auktoriserade konsulter länsvis under rubriken KONSULTER.

Stolens nya liv!

Fick mail från den nya ägaren till den här stolen - en stol som stod i ett ödehus i 50 år(!) innan jag tog reda på den... nu bor stolen i Göteborg där den fått ett nytt liv och får fylla samma funktion som den en gång på 1800-talet snickrades för :-)

Skänken FÖRE & EFTER

FÖRE: Så här såg skänken ut i julas då vi tog hem den... den mörkbruna färgen gjorde möbeln "tung" och allt det avflagnade fick den att se misskött ut - vilket den också var; ingen hade brytt sig om den på många år :-(


EFTER: Efter många timmars arbete så fick skänken av sig sitt "smink", kändes direkt lättare och smälte bättre in i vårt ljusa hem :-)


Hihi, lite roligt blev det med den där tavlan som syns på efter-bilden... Jag ställde dit den med tanken om att jag skulle byta ut motivet ( det är en sån där bild som sitter i ramen när man köper den ). Så kom min man hem, vi åt middag, och sedan fick vi besök av en släkting som såg att skänken var förändrad och kollade in den o.s.v.
Efter att han åkt hem kom vi på att jag inte hade bytt ut bilden på tavlan, så undrar vad han tänkte när vi hade en bild på en glad, men helt främmande, familj ståendes på skänken? ;-)

Det där med fotografier på människor är intressant när det gäller inredning - för många skulle inte kunna tänka sig att ha foton uppsatta på okända människor som de inte har någon anknytning till, det är nästan lite tabu-känsla över det. En målning är däremot inte lika personlig i sitt uttryck, så det kan man "godkänna".
Men så finns det personer som inte alls ängslas över detta, som glatt klipper ut bilder på människor som de tycker känns tilltalande på något sätt, och hänger upp dessa bilder i sitt hem. Och varför inte? Om en bild på en okänd människa kan få Dig att känna Dig glad så borde det räcka som "ursäkt"... :-)

Den som gapar över nyckeln...

När jag och mannen hade skrapat av den mörka färgen på skänken i allrummet så framträdde dess mässingbeslag mycket tydligare... och jag fick en "deja-vú" av Kina-resan ;-)


Traditionellt sett så är "starka" djur vanliga symboler - använda som "väktare" eller i mindre framträdande detaljer liksom t.ex. på det här skåpet.
Använde man en fågel som symbol så valde man inte den lilla gärdsmygen ;-), men gärna den kraftfulla örnen. Och man hade hellre ett motiv av ett mäktigt, eldsprutande fantasidjur än av en liten hare.
Man trodde att symbolerna och motiven "smittade av sig" och även att de hade en avskräckande effekt mot ovälkomna gäster.

Det var inte bara själva djuret som var viktigt, utan även var i hemmet det placerades ( Feng Shui = "the art of placement" ). Framför en dörröppning var t.ex. den ultimata placeringen för att hindra något oönskat att komma in.


Idag har vi en tryggare vardag och våra bostäder är försedda med rejäla lås ( nåja, vanligtvis i alla fall... en kund till mig hade t.ex. aldrig haft ett fungerande lås på sin ytterdörr under 10 års tid! :-) ), och känner vi oss rädda för inbrott eller utomstående så skaffar vi hemlarm.

Inom inredning så har trenden gått från symboler av döskallar till jakttroféer - och gamla fågelburar har blivit en populär och trendig inredningsdetalj; där vi t.o.m. "spärrar in" konstgjorda fåglar. Vi har dessa detaljer inte för dess användbarhet, utan endast till dekoration.
Det här är lite intressant att grunna över... Vad i oss ( jägarna förutom ) speglar dessa? Och hur påverkar de oss?
Får de oss att känna oss starkare? Eller rentav svagare?

Inom Feng Shui menar man att allt vi har omkring oss påverkar oss och att hemmet speglar oss själva - även om vi inte tänker på det... och just symboler finns, i någon form, i alla hem - däremot är det inte alltid fråga om djur; men en intressant början för att rannsaka sina symboler kan vara att ta en tur i hemmet och leta upp ifall där finns några djuravbilder? Och i så fall - speglar de kraftfullhet eller svaghet? ( Till en första början kanske man säger "något mittemellan" ;-), men när man väl väckt tanken brukar det dyka upp antingen positiva eller negativa associationer. Man är sällan likgiltig den kraft ett djur utstrålar. )